1.d4 Sf6 2.c4 e6 3.Sf3 b6 4.g3 Lb7 5.Lg2 Le7

AN: "Det är möjligt att det hade varit bekvämare att byta av löparen med 5…Lb4+ 6.Ld2 Lxd2+ 7.Dxd2 osv, men svart är inte rädd för att få en lite trång ställning."

6.Sc3 0–0 7.0–0 d5 8.Se5 c6 9.cxd5

AN: "Härmed lämnar vit helt grundlöst ifrån sig initiativet. Korrekt var 9.e4."

9…cxd5 10.Lf4 a6 11.Tc1 b5 12.Db3 Sc6 13.Sxc6 Lxc6 14.h3?!

AN: "Den sista möjligheten att befria spelet var 14.Se4! med utjämning."

Detta har han alldeles rätt i: efter 14…dxe4 (14…Tc8 15.Sc5 är inte bättre för svart) 15.Txc6 Dxd4 16.Td1 Db4 17.Dxb4 Lxb4 18.Lg5 och vit vinner tillbaka bonden utan problem.

I det följande spelar vit i stället märkligt passivt.

14...Dd7 15.Kh2!?

Om 15.e3 så 15… Sh5 16.Se2 g5! - ett intressant förslag från Gösta: "Vit måste spela g4 direkt eller efter 17.Le5 f6 och svart bör kunna se ljust på framtiden (där han ligger i sin mörka grav?!?)."

15...Sh5 16.Ld2 f5 17.Dd1?

17.Sb1! ser också det passivt ut, men tycks ta udden av svarts angrepp på damflygeln, tex. 17...a5 18.Df3 Sf6 19.Tc2 b4 20.Tfc1 och man kan fråga sig vem som egentlig står bäst.

17...b4 18.Sb1 Lb5 19.Tg1

AN: "Man känner tydligt hur vit skrumpnar ihop."

Ja, det gör man, men 19.De1 a5 20.a3 Sf6 21.axb4 axb4 22.Lxb4 Lxb4 23.Dxb4 Lxe2 24.Tfe1 Tfb8 25.Dd2 var ett mer aktivt alternativ. Bonden på b2 är visserligen svag, men detsamma gäller den svarta kollegan på e6. 25...Lc4 26.De3 Kf7 27.Sd2 La6 28.Sf3 är en belysande variant.

19...Ld6 20.e4

20…fxe4!

AN: "Ett positionsoffer. Två bönder, pattställning av de vita pjäserna, ett torn som inte går att fördriva från andra raden jämte möjligheten att vinna bönderna på b2 och a2, allt detta utgör tillräcklig ersättning för den offrade pjäsen".

Men för all del inte förförelsen 20...Sxg3? 21.fxg3 dxe4 22.Te1 f4 23.Lxf4 Txf4 24.gxf4 Lxf4+ 25.Kh1 Lxc1 26.Dxc1 Dxd4 27.Txe4 och vit står närmast på vinst.

21.Dxh5 Txf2

AN: "Tornet, sekunderat av Lb5, har nu en förlamande inverkan på vits spel. Lägg märke till hur förlamningen sprider sig under de följande dragen. Jag vill uttryckligen betona att inga angreppsmotiv föresvävade mig, tvärtom utgjorde blockaden mitt närmast eftersträvade mål."

22.Dg5?

Här kan man misstänka att Sämisch var i tidsnöd. Alternativen är dock inte uppmuntrande:
a) 22.Tge1 leder till svart fördel efter 22...Taf8 23.Dg4 T8f3 24.Kg1 Txg3 25.Kxf2 Txg4 26.hxg4 liksom
b) 22.Tgf1 Lxf1 23.Txf1 Txf1 24.Lxf1 Tf8 25.Lg2 Da4 26.Dg4 Tf6 27.Lg5 Tg6 28.h4 h6 29.Dh5 Kh7 30.Sd2 Dc2 31.Sf1 Dxb2. Mera intrikat är
c) 22.b3!? eftersom svart inte bör ge sig in på 22…e3? 23.Lxe3 Le2 24.Dg5 (eller 24.Dh4 Le7 25.Lg5! - Gösta Svenn) Tf5 25.Dxf5 (25.Dh4 Le7) 25...Lxg3+ 26.Kxg3 exf5 (en märklig variant som ger vit bättre spel), utan spela 22. - Taf8! med den oförvägna fortsättningen 23.Tge1 Lxg3+! 24.Kxg3 T2f5 25.Dg4 Dd6+ 26.Kh4 h5 och vit måste ge dam för torn (27.Dg6 Tf4+!).

22...Taf8 23.Kh1

23.Tge1 och nu kan svart spela 23...Ld3 som i partiet, men 23. - T8f5 24.Dg4 T5f3 25.Kg1 Txg3 leder till variant a) i 22:a draget och den var ju god nog.

23...T8f5 24.De3?

24.Dh4!? var sista chansen för att på 24...Le7 spela 25.Tc8+ , men efter 25...Kf7 (25...Dxc8? 26.Dxe7) är det ändå slut för vit.

24...Ld3

AN: "Med hotet 25…Te2 och svart vinner dam".

En genial kommentar som tycks ha fått all världens schackskribenter att förbise att svart redan här har damvinst med just 24...Te2!, varefter den tvungna fortsättningen lyder 25.Db3 La4 26.Tc8+ Tf8 27.Txf8+ Lxf8. Då hade det förstås inte blivit något odödligt dragtvångsparti, utan bara en fråga om simpel bortsättning. Denna omedelbara möjlighet till damvinst är naturligtvis bara ännu ett uttryck för hur överlägset svart står, men om Nimzowitsch missade den, så kanske inte Sämisch gjorde det. Man kan fråga sig om de båda inte analyserade partiet efteråt? Blev Nimzowitsch då varse varianten, eller såg han den någon gång senare? Eller var han så förblindad av sina egna teoriers förträfflighet att han aldrig upptäckte det hela? Eller höll han bara masken?

25.Tce1 h6!

AN: "Ett glänsande drag som förklarar dragtvång. Vit har inte längre några drag, på t ex 26.Kh2 sker 26…Tf3 och detsamma följer på g3-g4."

26.uppg.

Man kan förstå det massiva intryck som partiet gjorde på samtiden, i synnerhet i kombination med Nimzowitschs närmast dogmatiska kommentarer. Men hur ska man förklara det faktum att ingen någonsin tycks ha fäst uppmärksamheten på det lättfunna 24. - Te2!, masspsykos, auktoritetstro eller vad?